Foto: © Rolf Ohlson






SOM BUDDY – FAST PÅ EGET VIS


Buddy Rich är modellen för Janne Ersson, som själv får leva ut bakom trummorna i egna storbandet.

De flesta ansåg trumslagaren Janne Ersson som mer eller mindre tokig. Mot alla odds drog han för snart fem år sedan i gång ett storband i Göteborg, som uteslutande skulle spela musik från Buddy Richs repertoar. ’Lägg ner skiten innan du börjar’, var rådet Janne fick från en del av de musiker han ville ha med sig.
Men han gav sig inte. I dag är Janne Ersson Big Band känt. Festivalspelningarna börjar komma. I sommar är han och bandet inbjudna till jazzfestivalen i Imatra i Finland.

– Hoppas det blir inkörsporten till Pori och andra festivaler. Jag hoppas också på Skeppsholmen i Stockholm.

Fasching i Stockholm, Nefertiti i Göteborg och en rad jazzklubbar landet runt har hittills haft Jannes band på estraden.

– Faktiskt, alla recensioner hittills har varit positiva, konstaterar Janne nöjd.

I dagarna har bandets första cd kommit ut. Fast skeptikerna var som sagt många i början. Ännu ett härmband, trodde de flesta.

– Men mitt band är inget 100-procentigt plagiat, säger Janne. Vi gör det på mitt sätt. Visst, vi spelar bara musik Buddy Rich haft på sin repertoar och använder hans arrangemang. Det är svårt nog. Men i likhet med Buddy utgår bandet från trumslagaren, det är jag som sitter längst fram och leder bandet. Vi har inte skrivit in mina partier i arren. Genom små figurer i trumspelet ger jag signal till blåsarna när de ska komma in. Musikerna ska inte slaviskt följa noterna, de ska hålla koll på mig och hur jag gör. Det innebär mycket improvisation, det är grejen för mig och nog det svåraste man kan göra. Det säger mina musiker också. När vi startade var det flera som tackade nej till medverkan för att de ansåg att det här var omöjligt att spela.

Sedan två år är bandet en permanent orkester. Att det funkar så bra beror också på att alla musiker tar fullt ansvar. Om någon inte kan repetera eller vara med på en spelning är det dennes sak att fixa en fullgod ersättare.
– Vi måste alltid vara full besättning, en trumpetare kort blir förödande för soundet.
Janne är 55 år gammal och bandet består av 17 professionella musiker, medelålder 25 år. Janne anlitar en speciell repetitör, Ralph Soovik, trombonist i Bohuslän Big Band.
– Han är min högra hand och visar grabbarna hur det ska låta. Han översätter mina intentioner till noter. Jag kan bara läsa noter till nöds, jag memorerar.

Janne har ett förflutet som poptrummis. På 1960- och 1970-talen spelade han bland annat permanent med Janne Schaffer och Telstars. 1966 var Janne i London och hörde Buddy Richs storband på Ronnie Scotts.
– Jag blev helfrälst. Det här ville jag syssla med. Jag satte igång direkt att öva in Buddys stil. Man kan säga att jag övat för det här i 35 år. I 20 år övade jag åtta timmar per dag. När vi var på turné satt jag i ensamhet på hotellen och övade Buddy Rich-spel.

1997 hade Janne lagt av med proffsmusicerandet och arbetade på posten. Han blev erbjuden avgångsvederlag.

– Jag fick två årslöner, och med en halv miljon kronor i handen kunde jag förverkliga min dröm och starta det här storbandet. Jag har satsat minst 150 000 kr hittills.
I dag försörjer sig Janne på att på kvällstid sälja prenumerationer av Göteborgs-Posten.

– Ett kvällsjobb som passar mig perfekt. Dagtid ägnar jag åt bandet, skickar mail och kontaktar arrangörer. Jag är min egen manager.
Janne Erson hoppas att orkestern kan bli ett heltidsprojekt.

– Vi vill gärna ut i Europa. Vi har fått bra respons via min hemsida på internet. I dag har vi minst 50 arrangemang i mappen så vi kan variera våra konserter. Jag har planer på att arbeta ihop med en sångare, kanske någon som inte direkt kommer ur jazzleden och därmed lockar en ny publik. Men, vi ser redan nu på konserterna att det finns ett stort intresse bland yngre människor.

Tre gånger har Janne träffat Buddy Rich.
– Vid ett tillfälle i Stockholm hade hans bastrumpedal gått sönder. Managern fick tips om mig, och Buddy fick låna min pedal. I gengäld fick jag den trasiga, och den har jag kvar som minne. Jag träffade Buddy, vi snackade trumspel och han visade mig en del knep. Han tog sig verkligen tid med mig.
Vad är då fascinationen bakom Buddy Rich-bandet?

– Äntligen får jag explodera bakom trummorna och vara en centralgestalt. Tidigare har jag alltid fått hålla igen, säger Janne Ersson.

Text: © Tore Ljungberg


TILL HUVUDSIDAN